Inspirerad av Filipperbrevet 3:13-14<\/em><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n I v\u00e4ster d\u00f6r dagen, en sorg p\u00e5 distans. Idag \u00e4r idag. Ur natten f\u00f6ds dagen, ett glitter i guld. Idag \u00e4r idag …<\/p>\n\n\n\n
Idag blir ig\u00e5r. Allt \u00e4r borta.
N\u00e4r skymningen m\u00e5lar i guld och orange
och stunderna kommer till korta
s\u00e5 st\u00e5r jag i nuet, det enda jag har,
och v\u00e4ntar att gryningen vaknar.
Ett steg \u00e4r ett steg och en dag \u00e4r en dag,
en dag som jag dr\u00f6mt eller saknar.<\/p>\n\n\n\n
Historien f\u00e5r va.
Jag str\u00e4cker min ande, min sj\u00e4l och min kropp mot n\u00e5t annat.
Jag f\u00f6ljer ditt sp\u00e5r,
ditt hj\u00e4rta som sl\u00e5r.
Jag f\u00f6ljer dig dit, dit d\u00e4r inte ens tid men som klockorna stannat. <\/p>\n\n\n\n
D\u00e4r v\u00e4ntar en framtid, ett l\u00f6fte.
Befriad av n\u00e5den, befriad fr\u00e5n skuld
jag m\u00f6ter min framtid i \u00f6ster.
Ig\u00e5r g\u00e5r i gl\u00f6mska, idag g\u00e5r med dig.
I morgon, i det som finns bortom,
d\u00e4r m\u00f6ter din k\u00e4rlek, d\u00e4r m\u00f6ter du mig.
Jag skyndar p\u00e5 steget, har br\u00e5ttom.<\/p>\n\n\n\n